Patrullerar gatan där
ledaren slog ned sitt ex

Text: Lisa Röstlund och Erik Wiman Foto: Urban Andersson

9 april, Slottstorget i Gävle klockan 23

Kyligt. Patrullering i Gävle med Soldiers of Odin Gävleborg.
Vi är här med dold kamera, kängor och svarta kläder. Försöker smälta in extra mycket i mitten av patrulleringsgruppen för att inte riskera att stöta på vänner eller före detta kollegor från Gävletidningarna, där en av oss jobbat.
Vi är 18 personer och en amstaff-terrier som ska skydda Gävleborna från våld och brott i natt.
Med på vandringen finns fyra ledare i Soldiers of Odin Gävleborg, samtliga dömda för grova brott. En av dem har slagit ned mamman till sitt barn på gatan, utanför Interpool, en av krogarna där vi snart ska patrullera.
Över hälften av trygghetsvandrarna är brottsdömda. Sexuella övergrepp, sparkar, slag, misshandlar, hot, vapenbrott.
Stämningen är varm och glad. Skämten är mest på temat sex och bögar. Vi ska under drygt fyra timmar hinna varva centrum flera gånger, och enligt vår mobilstegräknare har vi gått närmare två mil innan natten är över.
Det skämtas det också om: ”Gå ned i vikt med Soldiers of Odins powerwalk”.
Den mellansvenska staden kryllar natten till ära av poliser.
Vi stannas av ett yttre befäl.
– Det är bara att ringa om det känns som det blir en konstig situation eller så. Det kan ju bli folk som blir irriterade, som har druckit. Då så, hörrni. Då får ni fortsätta patrullera. Har ni varma handskar på er?
En av ledarna höjer rösten efter polismötet:
– Polisen har utökat bevakningen. Fokus kommer ligga på oss i kväll, och de kommer fokusera på att vi ska ha det lugnt och städat, och det är bra. De verkar väldigt positiva till att vi är här.

På Drottninggatan strax innan midnatt kommer kvällens första hyllning. En lätt berusad man uppmanar oss att inte ta någon skit.
– Jag har sett vad de skriver om er. Kör ert race. Ni har respekt från väldigt många. Det är så många ni har med er, så jävla mycket folk.
En kvart senare, när vi hunnit upp på söder, säger någon i gruppen att ett par personer har förföljt oss, ända från lilla kinarestaurangen. Vad ville de? undras det i gruppen. Det låg i luften, men blev inget bråk.
En 27-årig man som går bredvid oss låter som om han tänker högt när han säger:
– Det är bara att bryta armarna av dem. Stripes runt halsen, säger han och visar med händerna.
– Se hur lång tid det tar innan de faller ihop. Sen är det bara att klippa. Slå in knäskålarna. Sist jag gjorde det satte jag en kille i rullstol.

27-åringen är dömd för olaga hot i februari i år, efter att ha hotat flera personer med utländsk härkomst med kniv. Han är även dömd för ringa vapenbrott och smuggling då han i fjol försökte föra in stora mängder tårgas i landet.
En kille kommer fram med mer beröm.
– Skitbra, ni gör ett jävla bra jobb. Jag har läst på Facebook och allting, en massa skit ni har fått. Men det här är skitbra. Jag hoppas det här kan få polismyndigheterna att förstå vad det är ni håller på med.
En av ledarna svarar att polisen här i Gävle är väldigt förstående och trevliga.
– Men media har ju skitat ner er så in i helvete. Att ni är rasister och allting sånt skit. Jag tycker ni är skitbra. All heder åt er.
En timme senare närmar vi oss Arbetarbladets redaktion.

Lokaltidningen har dagen innan publicerat en artikel som beskriver att SOO etablerar sig i stan, och att flera av ledarna är dömda för grova brott.
Ledarna och en supporter ställer upp sig framför redaktionens entré och poserar med ryggarna mot kameran.
– Se till att Arbetarbladetskylten syns, och våra märken!
Alla skrattar.
– Vad ska vi skriva för bildtext? ”SOO kom på kvällsbesök. Lugnt och säkert utanför Arbetarbladet. Hon är säker gamla Bettan”.
Texten, under bilden som snart lagts ut på Facebook, blev sedan:
”Vi kunde inte låta bli:) Inget Gevalia vid oväntat besök;)”.
Konkurrenten Gefle Dagblad kommer dagen efter att beskriva fotot som ett hot.
Kort därpå kommer den fjärde killen som vill ösa ömhetsbetygelser. Han skakar noggrant hand med alla i hela gruppen.
– Bra jobb. Jävligt bra jobb.
Vid parken framför slottet, nära Gavleån, står ett gäng killar och skriker något. Vi stannar upp och närmar oss dem. Men polisen hinner före.
– Polisen kollar vart vi stannar, och sen går de dit vi tittar och där ingriper de. Vad gör vi det här gratis för? skojar en ledare.
Soldaterna är trötta i fötterna och skämtar om att köpa in Segways till nästa vandring. Det blir kaffe- och godisstopp uppe vid Linas närlivs. Här dyker nattens enda öppna kritiker upp. En ung, full man leds bort av sin flickvän medan han skriker ironiskt:
– Soldiers of Odin är där inne. Det är ju lugnt ju. Vi är säkra! Soldiers of Odin är här! Fuck you, guys. Fuck you! Jävla nassar.
Krogarna stänger vid två och människor vinglar ut.
Plötsligt rasslar det till i en busskur vid rådhuset. En medelålders man hytter med näven mot en jämnårig. Smällen av smockan mot kinden är dov.

En av SOO-ledarna hoppar in och griper tag i den skyldige, men polisen stormar in för att trycka undan medborgargardet och brottslingen smiter.
Promenaden fortsätter, varv på varv. Ska man skoja med polisen som hela tiden är maximalt femtio meter bort? Springa bakom ett hörn, hoppa fram och skrämma skiten ur dem?
En kille med invandrarbakgrund står med sin flickvän och hund och väntar på grön gubbe.
– Skönt att se er, ha det bra grabbar, säger han och dunkar en av ledarna på axeln.
Kylan biter sig i och tillbaka vid slottet funderar soldaterna på att dra tillbaka truppen.
En ung man på cykel stannar.
– Får jag prata lite med er? Jag tycker det är så jävla rätt. Så tragiskt att det behövs. Jag jobbar nere i garderoben här nere på Heartbrake hotel ibland. Folk är hjärndöda. Vart är vi på väg liksom? Bra att tidningen skriver också. All publicitet är bra publicitet. Ni gör det jävligt bra grabbar och tjejer. Kul att se. All kredd.
En vecka efter vandringen i Gävle utesluts tre av deltagarna ur gruppen. Anledningen är en fest som spårat ur och slutat med en misshandel.
I en intern chatt får trion först ett visst stöd av de andra deltagarna, men ledarna är oroliga över hur händelsen ska påverka Soldiers of Odins rykte.

Efter vandringen i Gävle blir vi inbjudna i en sluten chatt mellan de mest aktiva i Soldiers of Odin Gävleborg och Sverigeledningen. Det blir allt mer tydligt att engagemanget till stor del handlar om ett socialt sammanhang och en tillhörighet.

PLUS-DOKUMENT: Så spred sig Soldiers of
Odin: ”Samma koncept som SS använde”